Ein feiner Luftzug vor den leicht geöffneten Lippen verbindet die Profilfigur mit einem einzelnen Nektartropfen.
Ein feiner Luftzug vor den leicht geöffneten Lippen verbindet die Profilfigur mit einem einzelnen Nektartropfen.

Haṭhatattvakaumudī 10.9*2–11*1: Sītkā / Sītkārī und Śītalī: Zischen, Kühle und Nektar

Sītkā beginnt mit einem Zischlaut im Mund. Über Zunge, Gaumen und das Bild des Nektars verbindet der Text die auch Sītkārī genannte Technik mit Śītalī.

Dr. Ronald Steiner Dr. Ronald Steiner
Haṭhatattvakaumudī 10.9*2
अथ सीत्काकुम्भकः |
atha sītkā-kumbhakaḥ | Analyse ▾ Analyse ▴
atha
Partikel
nun
sītkā
Karmadhāraya-Kompositum
Substantiv Feminin
Zischatmung
kumbhakaḥ
Nominativ Singular
Substantiv Maskulin
Atemanhalten
Metrum: keines
Nun (atha) [folgt] die Atemtechnik Sītkā (sītkā-kumbhakaḥ | nom sg).
Dr. Ronald Steiner - 2026 - historisch wörtlich
Nun wird das leise Zischen zum Ausgangspunkt. Ein einzelner Klang kann Dir eine konkrete Aufgabe für Deine Aufmerksamkeit geben.
Dr. Ronald Steiner - 2026 - moderner Transfer
Haṭhatattvakaumudī 10.10
सीत्कां दद्यान् मुखेन प्रथमम् अनु विजृंभां च नासापुटाभ्यां नित्याभ्यासप्रयोगादिति भवति नरः कामदेवो द्वितीयः |
sītkāṃ dadyān mukhena, prathamam anu vijṛṃ,bhāṃ ca nāsā-puṭābhyāṃ; nityābhyāsa-prayogād, iti bhavati naraḥ, kāma-devo dvitīyaḥ | Analyse ▾ Analyse ▴
sītkām
Akkusativ Singular
Substantiv Feminin
Zischlaut
dadyāt
3. Person Singular Aktiv Optativ
Verbalwurzel
er soll geben
mukhena
Instrumentalis Singular
Substantiv Neutrum
mit dem Mund
prathamam
Adverb
zuerst
anu
Adverb
danach
vijṛmbhām
Akkusativ Singular
Substantiv Feminin
Entfaltung, Öffnung
ca
Partikel
und
nāsā
Tatpuruṣa-Kompositum Genitiv
Substantiv Feminin
der Nase
puṭābhyām
Instrumentalis Dual
Substantiv Maskulin
durch die beiden Öffnungen
nitya
Karmadhāraya-Kompositum
Adjektiv
beständig
abhyāsa
Tatpuruṣa-Kompositum Genitiv
Substantiv Maskulin
der Übung
prayogāt
Ablativ Singular
Substantiv Maskulin
durch Anwendung
iti
Partikel
so
bhavati
3. Person Singular Aktiv Präsens
Verbalwurzel
er wird
naraḥ
Nominativ Singular
Substantiv Maskulin
der Mensch
kāma
Tatpuruṣa-Kompositum Genitiv
Substantiv Maskulin
der Liebe
devaḥ
Nominativ Singular
Substantiv Maskulin
Gott
dvitīyaḥ
Nominativ Singular Maskulin
Zahlwort
zweiter
निद्रालस्यक्षुधातृट्रहित इह चरेद्योगिनीचक्रसेव्यः सृष्टेः संहारकारी विहरति स सदोपद्रवो न पृथिव्याम् ||10||
nidrālasya-kṣudhā-tṛṭ,-rahita iha cared, yoginī-cakra-sevyaḥ; sṛṣṭeḥ saṃhāra-kārī, viharati sa sado,padravo na pṛthivyām ||10|| Analyse ▾ Analyse ▴
nidrā
Dvandva-Kompositum
Substantiv Feminin
Schlaf
ālasya
Dvandva-Kompositum
Substantiv Neutrum
Trägheit
kṣudhā
Dvandva-Kompositum
Substantiv Feminin
Hunger
tṛṣ
Upapada-Kompositum
Substantiv Feminin
Durst
rahitaḥ
Nominativ Singular Maskulin Partizip Perfekt Passiv
Verbalwurzel
frei geworden
iha
Adverb
hier
caret
3. Person Singular Aktiv Optativ
Verbalwurzel
er möge sich bewegen
yoginī
Tatpuruṣa-Kompositum Genitiv
Substantiv Feminin
der Yoginīs, weiblicher göttlicher Wesen
cakra
Upapada-Kompositum
Substantiv Neutrum
Kreis
sevyaḥ
Nominativ Singular Maskulin Partizip Futur Passiv
Verbalwurzel
zu verehren
sṛṣṭeḥ
Genitiv Singular
Substantiv Feminin
der Schöpfung
saṃhāra
Upapada-Kompositum
Substantiv Maskulin
Auflösung
kārī
Nominativ Singular Maskulin
Adjektiv
bewirkend
viharati
3. Person Singular Aktiv Präsens
Präfix
Verbalwurzel
er bewegt sich frei
saḥ
Nominativ Singular Maskulin
Pronomen dem
jener
sadā
Adverb
stets
upadravaḥ
Nominativ Singular
Substantiv Maskulin
Plage
na
Partikel
nicht
pṛthivyām
Lokativ Singular
Substantiv Feminin
auf der Erde
Metrum: Sragdharā
Zuerst (prathamam) soll [man] mit dem Mund (mukhena | ins sg) einen Zischlaut (sītkām | acc sg) erzeugen (dadyāt | 3p sg act opt) und (ca) danach (anu) eine Entfaltung [des Atems] (vijṛmbhām | acc sg) durch beide Nasenöffnungen (nāsā-puṭābhyām | ins du) [bewirken]. So (iti) wird (bhavati | 3p sg act pres) der Mensch (naraḥ | nom sg) durch die Anwendung beständigen Übens (nityābhyāsa-prayogāt | abl sg) ein zweiter (dvitīyaḥ | nom sg m) Liebesgott (kāma-devaḥ | nom sg). Frei von Schlaf, Trägheit, Hunger und Durst (nidrālasya-kṣudhā-tṛṭ-rahitaḥ | nom sg m ppp) möge [er] sich hier (iha) bewegen (caret | 3p sg act opt). [Er ist] vom Kreis der Yoginīs zu verehren (yoginī-cakra-sevyaḥ | nom sg m pfp). Als Bewirker der Auflösung (saṃhāra-kārī | nom sg m) der Schöpfung (sṛṣṭeḥ | gen sg) bewegt (viharati | 3p sg act pres) er (saḥ | nom sg m) sich stets (sadā) auf Erden (pṛthivyām | loc sg), [wobei] keine (na) Plage (upadravaḥ | nom sg) [besteht].
Dr. Ronald Steiner - 2026 - historisch wörtlich

Die Nasenöffnungen als Bezugspunkt stützen die Deutung von vijṛṃbhā als Ausströmen. Den Nominativ upadravaḥ verbinde ich mit einem ergänzten Verb: „keine Plage [besteht]“.

Übersetzungskommentar
Kehre beim Üben wiederholt zu demselben Klang zurück. Beobachte, ob Du mit der Zeit mehr Einzelheiten hörst oder ob Deine Aufmerksamkeit abschweift.
Dr. Ronald Steiner - 2026 - moderner Transfer
sītkāṃ dadyān mukhena GDJ2007 ] sītkādayānmukhe GDJ2007-b

vijṛṃbhāṃ ca GDJ2007 ] vijṛmbhāva GDJ2007-b

tṛṭrahita GDJ2007 ] tṛṭirahita GDJ2007-b

sevyaḥ GDJ2007 ] sodhu GDJ2007-b
Kritischer Apparat
Haṭhatattvakaumudī 10.11
सुधास्रावि शिरारन्ध्रतालु स्पृष्ट्वामृतं मरुत् |
sudhā-srāvi śirā-randhra;-tālu spṛṣṭvāmṛtaṃ marut | Analyse ▾ Analyse ▴
sudhā
Upapada-Kompositum
Substantiv Feminin
Nektar
srāvi
Akkusativ Singular Neutrum
Adjektiv
strömend
śirā
Tatpuruṣa-Kompositum Genitiv
Substantiv Feminin
der Gefäße
randhra
Tatpuruṣa-Kompositum Lokativ
Substantiv Neutrum
an der Öffnung
tālu
Akkusativ Singular
Substantiv Neutrum
den Gaumen
spṛṣṭvā
Absolutus
Verbalwurzel
berührt habend
amṛtam
Nominativ Singular
Substantiv Neutrum
Nektar
marut
Nominativ Singular
Substantiv Maskulin
der Atem
हिमो जिह्वाग्रयुक्शीतल्येव सीत्कार्य् अतो ऽरुजा ||11||
himo jihvāgra-yuk śītaly;eva sītkāry ato 'rujā ||11|| Analyse ▾ Analyse ▴
himaḥ
Nominativ Singular Maskulin
Adjektiv
kühl
jihvā
Tatpuruṣa-Kompositum Genitiv
Substantiv Feminin
der Zunge
agra
Upapada-Kompositum
Substantiv Neutrum
Spitze
yuk
Nominativ Singular Maskulin
Adjektiv
verbunden
śītalī
Nominativ Singular
Substantiv Feminin
Śītalī
eva
Partikel
eben
sītkārī
Nominativ Singular
sītkārī
Substantiv Feminin
Sītkārī
ataḥ
Adverb
daher
arujā
Nominativ Singular Feminin
Adjektiv
krankheitsfrei
Metrum: Anuṣṭubh
Nachdem [er] den Nektar verströmenden (sudhā-srāvi | acc sg n) Gaumen an der Öffnung der Gefäße (śirā-randhra-tālu | acc sg) berührt hat (spṛṣṭvā | abs), [ist] der kühle (himaḥ | nom sg m), mit der Zungenspitze verbundene (jihvāgra-yuk | nom sg m) Atem (marut | nom sg) Nektar (amṛtam | nom sg). Daher (ataḥ) [ist] Sītkārī (sītkārī | nom sg) eben (eva) Śītalī (śītalī | nom sg) [und] krankheitsfrei (arujā | nom sg f).
Dr. Ronald Steiner - 2026 - historisch wörtlich

Amṛtam fasse ich als nominales Prädikat zu marut auf.

Übersetzungskommentar
Nimm wahr, wie Luft an Zunge und Gaumen empfunden wird. Für diese Betrachtung genügt die einfache Unterscheidung zwischen kühl, warm und kaum spürbar.
Dr. Ronald Steiner - 2026 - moderner Transfer
spṛṣṭvāmṛtaṃ GDJ2007 ] spṛṣṭaścamṛta GDJ2007-b

sītkāryato'rujā em. ed. ] sītkārya'to'rujā GDJ2007
Kritischer Apparat
Haṭhatattvakaumudī 10.11*1
इति पित्तज्वरदाहतृषादौ सीत्कारकुम्भकः |
iti pitta-jvara-dāha-tṛṣādau sītkāra-kumbhakaḥ | Analyse ▾ Analyse ▴
iti
Partikel
so
pitta
Dvandva-Kompositum
Substantiv Neutrum
Pitta
jvara
Dvandva-Kompositum
Substantiv Maskulin
Fieber
dāha
Dvandva-Kompositum
Substantiv Maskulin
Brennen
tṛṣā
Tatpuruṣa-Kompositum Genitiv
Substantiv Feminin
des Durstes
ādau
Lokativ Singular
Substantiv Maskulin
bei diesen und weiteren Zuständen
sītkāra
Karmadhāraya-Kompositum
Substantiv Maskulin
Zischen
kumbhakaḥ
Nominativ Singular
Substantiv Maskulin
Atemanhalten
Metrum: keines
So (iti) [lautet] die Atemtechnik mit Zischen (sītkāra-kumbhakaḥ | nom sg) bei Pitta, Fieber, Brennen, Durst und Ähnlichem (pitta-jvara-dāha-tṛṣādau | loc sg).
Dr. Ronald Steiner - 2026 - historisch wörtlich
Das Bild der Kühlung kann Dich daran erinnern, auch beim Üben nach einem angenehmen Maß zu suchen.
Dr. Ronald Steiner - 2026 - moderner Transfer
sītkāra GDJ2007 ] sītkā GDJ2007-b
Kritischer Apparat

Mit AYI Free weitermachen

Illustrationen: KI-generiert.

Editor:innen

Dr. Ronald Steiner

Aus Ulm

Dr. Ronald Steiner, der „Yoga Doc“, begründete die AYI Methode: traditioneller Ashtanga, moderne Yogatherapie und lebendige Philosophie – als persönliche Praxis von sportlich-akrobatisch bis meditativ-therapeutisch. Er... mehr ›

Nachrichten und Bewertungen
0 Nachrichten

Bitte melde Dich an, um eine Nachricht zu schreiben. Hier gehts zum Login

Noch keine Nachrichten.